BREDSLÄTT

beboddes 1392 av Jon a Brethaslaet, faste vid Gesta Kristins jordköp (s.). Namnets slutled måste avses en slätta, d.v.s. en slåtteräng, ursprungligen en utäga under en äldre bosättning; denna var utan tvivel Alhov, vartill Bredslätt länge förblev anknutet genom samfällda marker. Svårare att tyda är förleden Bred-, då den ifrågavarande strandvallen knappast har haft utrymme för en mycket bred äng. Den anförda äldsta skrivformen leder tanken till ordet vret (med omvandlat v-), som avser en åkerlycka i utmarken - tydningen skulle sålunda vara "slättan vid vreten".

År 1540 var Bredslätt ett enstaka hemman om 1 1/2 skattmark. Som enstaka räknades det även sedan det på 1750-talet delades mellan två bröder, som fick var sitt halva hemman. Av byamålets 9 stänger var 3 år 1570 lagda under utbysmän; 1601 var stångtalet minskat till 7 1/2, allt under en ägare liksom även 1623, då talet var återställt till 9. Som bebyggare antecknas:

Michel Pålsson 1540-43

Tönnis (Dynius) Michelsson 1549, troligen densamma som 1551-57 kallas Tönnis Jonsson. 1558 anges Bredslätt ligga "slätt öde".

Mårten Sigfridsson 1561-71

Michel Persson 1588-92

Simon Mårtensson 1593-94 bland oförmögna som förskonats med halv gärd.

Nils Larsson erlade hjälpskatt 1600, troligen identisk med Nils Andersson i jordeböckerna 1600-01, som anges ha upptagit hemmanet av öde år 1600. Nils Larsson återfinnes i tiondelängden 1601.

Simon Mårtensson (jämför ovan) 1606-35; anges 1619 ha "ingen dräng eller piga haft", 1634 över 70 år gammal, 1636 efter dåvarande bonden skriven som en "utlevad gammal man". Synbarligen hans änka, Beata Hansdotter, klagade vid sommartinget 29/6 1641 över att hennes brorsbarn ville driva henne och hennes barn från "hennes salig mors fasta egendom och skattehemman uti Bredslätt" och fick ett erkännande av att hennes barn, "av äldre brodren födde", skulle efter landets sedvana besitta gården.

Matts Simonsson, den föregåendes son, 1636 skriven som bonde; i årets boskapslängd står Simon Mattsson, en omkastning av för- och farsnamn.

Clas Bertilsson 1645-76, med hustru Margareta 1656-76; han angavs 1670 ha en skatterest över 200 daler till grevskapet och varit uppstudsig vid försök till utmätning.

Erik Classon 1680-98, synes ha varit ogift, men hade tidvis hos sig bröderna Clas (1687) och Hans (1696), vardera med hustru. Erik nödgades våren 1698, efter de svåra missväxtåren, lämna hemmanet, och sades ha långt därförinnan genom oflit och drickande låtit det förfalla till hus och jord; av hans sista sådd skördade dock efterträdaren 2 1/2 tunna råg. 1693 hade Erik genom vådeld mist det mesta av årsväxten.

Erik Mårtensson från Fagervik fick 1698 av kronofogden inrymning i Bredslätt och vid hösttinget s.å. förord till två frihetsår; skrevs i tiondelängderna som bonde ännu 1710, varemot i mantalslängderna nedannämnda son efterträder honom 1706. Som gammelman bodde han kvar i gården 1723 och brände då en sved. Kyrkboken nämner 1723 som hans hustru Elisabet, mor till dåvarande bonden och död 1736 som 80-årig änka (begrovs i kyrkan 5/12 1736).

Anders Ersson, den föregåendes son, f. 1682, d. 1737 (begrovs i kyrkan 22/5 1737), bonde 1706-37, erlade 1719 skatt till den ryska makten. Gift 1:o med Lisa, mantalsskriven 1706-12; 2:o med Maria, f. 1687, mantalsskriven 1724-34. Som änka besatt Maria hemmanet, tills hon delade det mellan sina söner Johan och Anders. Delningen skedde i närvaro av bl.a. kronofogden Jacob Johan Hougberg, möjligen i maj 1755, då han bevistade ett urtima ting på Nyby gård i Karis. Likväl är dittills icke modern, utan den äldre sonen Johan mantalsskriven som husbonde. Maria, "Bredslätt gammelmor", dog 1761, begrovs 1/3 i kyrkan.

Östergård eller Stor-Bredslätt

Johan Andersson, förenämnda Anders Erssons son, f. 1720 på Bredslätt, d. 18 , på det odelade hemmanet skriven som bonde 1744-51, på Östergård t.o.m. 1797, men kallas 1796 i kyrkboken "gamle bonden", vilket brukar avse en sytningsman. Gift 1:o senast 1743 med Stina Johansdotter, f. 1720, d. 1787; 2:o (?) 17 , d. 17 (Johan 1796-1802 änkling)

Erik Johansson, den föregåendes son, f. 1743 på Bredslätt, d. 18 , bonde 1800-1811. Gift 1:o sen. 1778 med (?) Anna Henriksdotter, f. 1757, d. 1780; 2:o 1791 med bonddottern från Fagernäs Östergård Beata Henriksdotter, f. 1760, d. 1801.

Västergård

Anders Andersson, förenämnda Anders Erssons son, f. 1727, d. 1803, mantalsskriven 1744-51 som boende hos brodern Johan, efter hemmanets klyvning (1755?) bonde på Västergård till 1800. Skatteköpte hemmanshälften 18/6 1799. Nämndeman 1779-86. Gift senast 1755 med Maria Olofsdotter, f. 1729 i Läpp, d. 1799.

Johan Andersson, den föregåendes son, f. 1755 på Bredslätt, d. 18 , mottog Västergård genom faderns överdragelseskrift av 11/2 1800 under villkor att utlösa sina syskon med tillsammans 20 rdr samt låta brodern Henrik behålla vissa förmåner så länge denne ville "bo i vyn". Johan besatt hemmanet till 1817. Gift 1786 med bonddottern från Slipars Maria Eriksdotter, f. 1764, d. 18 .